EMILIA

SUNDAY

Publicerad 2012-05-13 19:43:14 i Allt & inget

Det är förbaskat ibland, hur jag vill dela med mig med allt till min älskade. Men ibland kommer jag på mig själv med att tänka att vi faktiskt inte är "bara" vänner och att det jag vill berätta, som att jag åt glass här med ett ex kan vara fel. Fast visst är det konstigt hur man kan vara så nära? Så nära att ibland behövs inga ord. Att tystnaden ibland säger mer än ord.
Jag saknar att jobba och tjäna pengar, jag önskar att jag var oberoende, att jag flyttat hemifrån och att jag kunde göra mina egna val, inte anpassa mig efter så många andra människor. Jag vill vara jag, jag vill vara VI. Nu är det så mycket annat, så många andra, som vi måste ta hänsyn till. Det är sannslöst, overkligt och skrämmande att den killen jag träffade när jag var 17 år är den som jag vill gifta mig med. Inte idag, inte imorgon men i framtiden. I framtiden ser jag oss tillsammans och jag tror på det. Tror på oss mer än något annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela