EMILIA

That smile that I've lost, well I've found somehow

Publicerad 2009-02-09 22:15:34 i Tankar

Det är inte roligt när man fastnar i en ledsen svacka. De är svåra att ta sig ur och
ibland är det verkligen svårt att tänka positivt. Då är det viktigt att ha familj och vänner
som finns där, som ställer upp. Jag vet att mina vänner finns där, och jag vet att
jag kan ringa dom när helst jag behöver. Men ibland är det bara inte så att jag är
ledsen för någon anledning, förutom stressen och skolan, men då hjälper oftast
inte lite prat - jag behöver göra nåt kul.

Nu är det bara två veckor kvar tills jag är uppe i Vemhån, samlar tankarna, vilar hjärnan,
får frisk luft och motionerar vareviga dag. Jag tror jag kommer fastna där och aldrig mer
komma hem till Stockholm. Stanna kvar med Farmor och Farfar, gå långa promenader
i snön, åka skoter på isen, upp på fjället och äta kolbulle, slaloma hela dagarna och
avsluta med en långfärdstur. Jag tror minsann att hela jag är en klyscha för vet ni
Jag trivs bäst i öppna landskap.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela