?
Vet ni att mamma och jag pratade om kärlek, litegrann. Hon frågade om jag var kär, vilket var konstigt, eftersom jag är på ett sånt sjuhelvetes humör, och när man är kär är man väl glad? Whatever. Jag funderade på om jag verkligen varit kär. Inget illa ment, jag har haft pojkvänner, och jag har haft det bra och varit lycklig. Frågan är snarare hur jag ska veta om det jag upplevt är kärlek, endast trygghet eller en känsla av uppfyllnad. Hur vet jag att mina känslor jag hade inte var inbilldade, just för att jag verkligen behövde något stabilt i vardagen just då? Och grejen är den, hur vet jag om jag överhuvudtaget kommer att känna äkta kärlek. Men vad är äkta kärlek, kan någon förklara det?
Värsta jobbiga tankar, I know, men vad ska man göra åt saken. Det är ju skönt att dela med sig lite. Hihi, just nu är jag inte kär och det känns skönt eftersom jag har så mycket annat. Har så många vänner att ta reda på också, mina gullegrisar!
